Gabriel Viktor Dalbo, född 24 augusti 1883 i Pörtom, död 8 mars 1957 i Vasa, var en finländsk målare.
Dalbo kom från ett fattigt hem och utbildade sig först till folkskollärare vid seminariet i Nykarleby 1902–1906 och undervisade i Kvevlax 1906–1907. I yngre år arbetade han även i en yrkesmålarverkstad i Pörtom, men genomgick 1907-1909 Finska konstföreningens ritskola och studerade vid sidan därav i Svenska Teaterns elevskola och uppträdde på Åbo svenska teater 1909.
Dalbo deltog första gången i en konstutställning 1910, och efter en resa till Tyskland 1912 för teaterstudier övergick han helt till måleriet. Efter misslyckade försök på detta område öppnade han en antikvitetshandel i Helsingfors och förstörde sina äldre målningar.
Under nya studieresor till kontinenten fick han impulser av de stora mästarna Paul Cézanne, Paul Gauguin och Edgar Degas och började på 1930-talet åter att måla. Han utvecklades till en framstående ljusmålare, som undvek grälla kontraster och höll sig till lugna, mjuka färger.
Dalbo deltog nu med framgång i många konst utställningar. Vid den här tiden flyttade Dalbo tillbaka till Österbotten, bodde och målade i sin mors stuga på Dalbacken i Pörtom om somrarna och om vintrarna bodde han i Vasa. Bland hans sena utställningar kan nämnas att han deltog med fyra tavlor vid Nordiska konstförbundets utställning i Rom 1955.
Han målade helst stilleben, men även många landskap och figurbilder ingår i hans produktion, av vilken en stor del 1986 skänktes till Närpes kommun. Viktor Dalbos konst kom att kännetecknas av expressivitet i färg och form.